I sommar har jag inte fotat så himla mycket, men just himlen kan jag nästan aldrig låta bli att fota (vaaa?!? det har ni aldrig märkt va? 😉 ). I början av augusti var det så kraftiga moln och färger på himlen, dessa bilder är tagna åt tre olika håll inom nio minuter. Det var verkligen ett kraftfullt sceneri där uppe på himlen.

Sedan var det någon kväll senare när himlen bara lyste, jag var ute och skulle plocka grönt till kaninerna men fick skynda mig in och hämta kameran. Bild nummer två har jag målat av (eller ja, jag försökte iallafall), jag visade målningarna i mitt förra inlägg.

Enda sedan ifjol höst så har jag velat fota när solen skiner in bland träden. Under en tur till skogen häromveckan så var det sådant sken, dock lite för starkt (finast är ju om man kan fånga morgonsolen). Jag hade inte så mycket tid för att fota (och var inte klädd för att springa in en bit i skogen, följde bara med pappa för att kolla så att skogsvägen såg ok ut – vilket det inte helt gjorde så för första gången i mitt liv så använde jag en fyllhammare), så det blev inte så bra bilder så därför lägger jag bara upp en sådan bild.

 

Jag fotade också en lite större rotvälta, jag tycker de ser så häftiga ut och jag kan ibland tänka mig att det kanske bor någon tomte eller något annat småfolk i den. Men det lite läskiga är att jag ser ansikten i den, lite groteska och hemska. Det är underligt vad ens ögon kan se ibland …

Med sista bilden så var solen ojämn (japp, jag skyller på den) så det blev lite överexponerat och lite underexponerat. Men jag gillar ändå bilden, det visar ett både vilt och rofyllt landskap (högarna bredvid vägen kan jag ibland tänka att det är troll som fått raseriutbrott och söndrat marken – ja jag har lite konstig fantasi ibland men jag gillar tanken på småfolk och andra väsen).

 

/Angelica♥

Sedan jag skrev sist så har det blivit en del himmelsbilder, en badtur också en massa rök över Jämtland. Jag är inte nära någon av bränderna som härjar (eller har härjat) i länet, men röken har spridit sig över större områden och ibland har det varit ganska stark röklukt här.

Efter den lilla inledningen av detta inlägg så tänkte jag visa bilder i den ordning de togs, jag börjar med sjöbadet för ca 1,5 vecka sedan. Jag och mina föräldrar tog med oss våra två hundar för att få lite svalka. Våra hundar är inga simraser och ingen av dem har någonsin simmat, men stövaren började direkt att traska i vattnet och även Tara gick ut en del. Vi fick en ganska fin stund där i vattnet, vi var inte där så länge men alla blev avsvalkade. Enda nackdelen var bromsen som bet, ett par dagar efteråt började deras bett svullna och klia på mig, jag hade totalt 24 bett på båda benen som vrålkliade …

När vi väl var hemma igen så vägrade Tara hoppa ur bilen så jag trodde att hon hade gjort sig illa eller mådde dåligt. Jag försökte med lock och att försöka lyfta ur henne, hon bara flyttade på sig och lade sig ner. Efter en stund kom jag på att fråga henne ”vill du gå in?”. Jädrar vilken fart hon fick ur bilen då, och jag brast ut i gapskratt. Ibland när vi varit iväg någonstans så får hon stanna ute när vi kommer hem, och det ville hon inte alls den dagen. Så därav hennes skådespeleri, man får inte vara dum inte …

 

Förra veckan blev det lite fina fenomen på himlen, först ut en bild fotad på morgonkvisten, jag tyckte att molnen påminde om en akvarellmålning!

I lördags så kom det lite regn och jag fick se regnbågen för första gången denna sommar, det blev t.o.m. dubbel båge (den andra syntes svagt).

 

Så kommer vi till detta med bränderna. Det har varit lite annorlunda himmel, bl.a. fick vi två kvällar i rad en stark rosa/röd sol vid solnedgången och det ska ha att göra med röken i luften som gör att solens ljus/färg inte kommer fram som vanligt så därför blir solen rosa/röd (vill man ha en helt korrekt förklaring så kan man googla). Och härifrån har vi alltid bra fjällutsikt, men det har legat rökdis över fjällen så de har varit borta.

 

Här är Åreskutan i tisdagskväll och i går kväll. Lite olika inzoomningar, men vilken skillnad på synligheten. Vi har haft lite regn, det har säkert bidragit till att röken i luften försvunnit.

 

Igår kväll brann himlen (jag föredrar sådana bränder), så det blev några bilder på den.

 

Jag hoppas att alla där ute tänker på att det är eldningsförbud, det läskiga är att minsta lilla glöd kan skapa stora bränder som kan påverka många. Förutom att inte grilla/elda och att ta reda på sina fimpar så är det värt att tänka på att inte lämna glas ute. Sol som skiner genom glas kan starta en eld på den torra marken.

/Angelica ♥

Det har blivit några naturbilder den senaste veckan, först ut är ett par morgon/gryningsbilder. Det är inte många timmar det är mörkt numera på nätterna, dessa bilder blev tagna runt 04:30.

Sedan en kvällshimmel någon dag senare. Jag älskar ju himlen och nu när jag har börjat måla igen så har jag en baktanke med att kunna måla av någon av mina himmelsbilder (så småningom). Så då gör det ju inte så mycket att de bilderna blir fler.

 

Sedan följde jag med min pappa en sväng till skogen i lördags, han fick stanna lite då och då på vägen så jag fick fota. Det var gråmulet dit vi var, och det var kul att testa att fota i sådant väder. I en tjärn vi passerade var det stilla och spegelblankt, men närmare hemma var det dimma på sjöarna.

 

Och hemma så hade himlen spruckit upp på sina håll, vilket gav denna läckra himmel.

 

/Angelica♥

När det var de absolut sista chanserna att fota norrsken så bestämde himlen sig för att bli molnig. Sedan tror jag ändå inte att det skulle ha blivit något bra och synligt norrsken här eftersom himlen är ljus längre. Men jag fick mig iallafall en fin kvällsbild, utan norrsken, den 20 april. Jag älskar molnsprickorna som låter en se lite stjärnor. Sedan så var det ett annorlunda sken bakom rönnen, dock vet jag inte vad det berodde på.

Och nu de sista nätterna har månen varit full, två nätter blev det att jag fotade den. Utan stativ, den lyste så starkt så jag behövde inte ha så kort slutartid och kunde ta stöd mot fönsterkarmen. Jag älskar hur molnen blev upplysta av månen och på närbilderna ser molnen ut som riktiga konstverk.

 

 

 

/Angelica ♥

Nu är det sista chansen att både se och fota norrsken för denna vinter. I måndags kväll så stod jag i badkaret igen och fotade, men jag bestämde mig att tisdag kväll så ska jag gå ut och fota norrskenet. Och onsdag verkar vara sista dagen (kvällen) det blir starkt, så jag kanske går ut då också.

Just nu testar jag mig fram med den manuella fokusen och i måndags kväll gick det sådär … Eftersom man ser nada genom sökaren, eftersom det är mörkt ute, så får man testa att ratta på fokusringen. Jag testade att zooma in lite också, och måste då böka med fokusen igen. Men det är bra att testa sig fram, annars lär man sig aldrig och blir aldrig bättre!

  

I tisdagskväll så gick jag alltså ut, med mitt underbara manfrotto stativ. Det stod stadigt uppe på skaren bakom huset. Denna gång fuskade jag med fokusen och använde autofokus på grannens ytterlampa och slog sedan över till manuell fokus. Jag hade sådan tur denna kväll att precis när jag kom ut så spelade norrskenet en vacker melodi som syntes jättebra för blotta ögat.

 

Efter att ha varit ute i ca 1 timme blev jag lite less (och frusen, det var nog inte mer än -5ºC men står man still blir man lätt kall), jag hade hoppats på att det skulle bli ett starkt sken på himlen igen men det fick jag vänta förgäves på. Så då bestämde jag mig för att leka lite. Lyste upp ansiktet med en pannlampa för att få fokus på mig, låste fokusen och stängde av pannlampan (som jag höll i näven). Det var dock lite jobbigt att stå blickstilla i 6-8 sekunder så det blev inte superbra resultat. Jag blev också något gul av kamerans inställningar och skuggad av björkar.

 

/Angelica♥

Vissa nätter är bara magiska. Inatt var en sådan natt. Månen var halvfull och lyste ganska starkt, det var stjärnor, det var moln också var det lite norrsken. Jag är så glad för min kamera och utrustningen till den som tillåter mig att fota på nätterna, nätterna är som min tid på dygnet. Inatt testade jag också att zooma och fokusera manuellt. Eftersom det var mörkt ute fick jag vrida på fokusringen, knäppa kort och se hur det blev. Tack vare ljuset från månen så kunde jag ha ISO 1000, också hade jag f/4 och 10 sek.

Bilden nedan får mig att tänka på sången ”Man borde inte sova”.

 

/Angelica ♥

I söndags så var det ett starkt norrsken som också syntes en bra bit söderut. Så jag var jävligt ledsen över att det var snöigt och väldigt mulet här. Men jag erkände mig inte besegrad, i måndags så låste jag fokusen på trädet ovanför huset på eftermiddagen. Kikade norrut lite då och då under kvällen, jag brukar oftast upptäcka norrskenet när det är på nedgång så nu började jag att spana lite tidigare än vanligt. Strax före kl. 23:00 så såg jag ljusa pelare på himlen, så det vara bara att hämta kameran och utrustningen och rigga upp det i toafönstret. Och bara wow, det såg ganska fint ut på himlen men i kameran blev det magnifikt! Jag kan erkänna att jag var väldigt nära till tårarna, mycket vackrare än såhär blir det inte!

Även fast norrskenet i sig är tyst så känns det som att det spelar osynliga toner där uppe i himlavalvet. En vacker och vemodig sång för oss arma människokryp här nere på jorden.

 

/Angelica ♥

 

Norrsken igen ikväll och nu var jag väl förberedd med både stativ och fjärrutlösare och hade ställt in fokusen tidigare under kvällen (dock tänkte jag inte på att ställa in fokusen på baksidan av huset där jag fotar norrskenet utan det var framsidans björkar som fick bli fokusobjekt). Jag fick till att ställa stativet bättre vid badkaret denna gång så att kameran kom lite längre ut. Men givetvis skulle någonting strula, denna gång var det grannens starka ytterbelysning. Och bara någon minut efter att jag hade tagit ner kamera och stativ (och då hade jag stått och fotat i över 25 minuter) så släckte grannarna belysningen …

Så jag stod i valet och kvalet om jag skulle testa igen efter ett tag. Vilket jag valde att göra, detta kan vara det sista norrskenet på länge då det kommer bli mulet och snö de kommande dagarna. Så det kan dröja ändå till kommande vinter tills nästa gång det går att fota norrskenet här. Nu testade jag mig fram med olika inställningar, skriver under varje bild vilken inställning de har. Och en sak jag varit osäker med är vitbalansen, så ikväll testade jag de andra vitbalanserna i kameran. Men den jag använder, glödlampa, är den som fungerar bäst för norrsken.

f 3.5, ISO 2500, 6 sek. Ser ni den flygande ”saken” till vänster på himlen? Lyckades fånga en stor del av dens nedfärd, det är väl meteorer som brukar falla från himlen. Dock gillar jag att säga att det är stjärnor som faller, det låter mer romantiskt.

f 3.5, ISO 2000, 8 sek.

f 3.5, ISO 2000, 10 sek. Till höger ser man norrskenets början (eller slut, beroende på hur man ser det).

Även den andra fotoomgången tog ca 25 minuter, eftersom det är närmare -20ºC ute så kunde man inte stå så länge för förutom att man till slut blir ganska kall så blir det också kallt inomhus. Dock var det lite svårt att avsluta, man är ju rädd att det ska bli jättestort alldeles efter man har slutat att fota så att man missar det.

Men jag är väldigt nöjd med mina norrskensbilder för dessa två kvällar och jag har lärt mig en del, både från misstag och från tips på nätet. Att det vita, svaga skimret kan vara ett fint norrsken har varit en viktig sak att lära sig, för tidigare gånger när jag har fotat norrsken så har det varit väldigt tydligt på himlen. Av det sista jag fotade ikväll så var det vitt skimmer synligt för ögat och man kunde svagt se att det rörde på sig. Så jag tycker det är häftigt med vad kameran kan fånga på kvälls/natthimmel, saker som ens ögon inte klarar av.

/Angelica ♥