Vintermorgon

Nu på morgonen var det så vackert ute att jag tog fram stativet för att fota. En fördel med stativ är att man kan ha långa slutartider (vilket är bra om det är dåligt ljus), men det är så himla bökigt. Utomhus fungerar det ok, men inomhus blir det möbler i vägen. För att få med månen fick jag också med fönster/karmar och en bild blev lite sne.

Men det är väl också en vanesak, egentligen ska man ha stativ när man fotar landskap, men det är (som sagt) ganska bökigt både att ställa upp och att bära på. Jag insåg också att jag hade gjort en dum sak, jag hade kollat på lite dyrare stativ men fick höra att man inte behövde köpa ett dyrt, det fungerade hur bra som helst med ett billigare. En sanning med modifikationer, mitt fungerar bra inomhus och säkert i enklare terräng, men när jag hade med det i skogen i höstas så insåg jag att jag behöver ett stabilare.

 

Bilden nedan är från häromdagen, jag älskar himlens nyanser och frostbjörkarnas matchande toner. Jag ska försöka ta mig en fotopromenad snart igen när det är fint ute, tyvärr har jag inte vågat den sista tiden p.g.a. is. Halkar jag till minsta lilla kan någon knäskål åka ur, och det kan innebära att jag måste gå mer kryckor ett tag. Så då väntar jag tills det är bra underlag.

/Angelica ♥

Vinterland

Jag är inget stor fan av vintern, förutom när det gäller hur landskapet förändras. Både vilka färger himlen får och hur snö/frost ligger. Allting ser så rent och ljust ut med snön, vilket kan behövas under de mörkare vinterdagarna. Men när det gäller himlen får man vara snabb med kameran, från att himlen började vara rosa tills det försvann gick på ca 15 minuter. Med bilden nedan så fångade jag konstverket när det var som starkast i färg och ljus.

/Angelica ♥

Gamla hundar

Till skillnad från människor så har djur en tendens att dö efter inte allt för många år. När ens djur är unga så tänker man inte så mycket på det, utan det är när de blir äldre och inte är lika livfulla som man börjar tänka på att deras tid snart är slut. Tills ifjol somras så hade vi tre hundar här hemma, åldersskillnaden mellan den äldsta och den yngsta var 6 år så det kändes alltid som att man hade en ganska ung hund i huset. Men gamlingen blev 14 år och nu har vi en 11,5-åring och en 9,5-åring kvar, så det känns inte som man längre kan kalla den yngsta för ung.

11,5-åringen, Zazza, fick förra veckan diagnosen njurar som håller på och lägger av. Det var ju inte oväntat att hon inte har så långt kvar med tanke på åldern, men det blir så konstigt med en sjukdom som nu förkortar hennes tid och inte bara ålderdomen. Det kommer också bli konstigt när det till slut bara är min hund kvar, i hela Zazzas liv så har vi haft minst två hundar i huset.

 

Under detta år har jag märkt att min Tara blivit lite äldre till sättet, hon är mycket lugnare och nattsömnen är viktig för henne (lyser min sänglampa så kan hon sucka och böka runt i sin soffa, det är som att hon visar att hon störs av ljuset). Sommaren 2014 så blev hon också kastrerad (p.g.a. livmoderinflammation) så det är ju också en orsak till att hon är lugnare (och extremt matglad, innan kastreringen åt hon jättedåligt och var alldeles för smal och numera är hon lite över normal hull). Jag vet inte om kastrering påverkar livslängden på hundarna, men gråhundar (eller ja, spetsar överlag) brukar kunna bli ganska gamla. Så jag hoppas att Tara hänger med i många år till.

Men det är ju så när man har djur, att man ska ta tillvara på tiden tillsammans. Jag älskar hur hundarna har fått mig att skratta genom åren (även om det också blivit en del tårar), jag har många roliga minnen och en del roliga bilder (även om bildkvalitén inte är den bästa så är det fångade ögonblick av hundarnas personligheter). En sommar skrev jag faktiskt också tre dikter om hundarnas upptåg under tre juni nätter.

Detta inlägg blev lite konstigt, det var lite tankar som behövde komma ut.

/Angelica ♥

En frostig promenad

Nu börjar det bli kyligare ute, inatt kröp det nog ner till -17ºC och just nu (vid 15:30) är det -15ºC. Men idag var det fint ute, inget riktigt solsken men ganska bra fotoljus. Så jag klädde på mig väl för de elva minusgraderna och tog med mig Tara på en fotopromenad.

Det snöade litegrann, som synes på bilderna så har det inte kommit så mycket snö denna sista omgång. Men det verkar som att det ska bli en del nederbörd de kommande dagarna, så då får man ett bättre snölager.

Samma träd som ovan, men annan vinkel. Det är kul att testa sig fram.

Snöflingorna låg jättefint på granarna.

Tara fick vara kopplad i mitt midjebälte, vilket gjorde det lite svårt att fota för hon drog när jag ville stå still. Men faktiskt blev det endast ett par bilder som blev suddiga p.g.a. hennes dragning (hon ville spåra i alla underbara rådjursspår som fanns på inägorna).

Vinterlandskap är underbara, jag älskar alla nyanser av blått och aningar av lila.

Solen tittade fram mellan molnen, vilket gav en överexponerad halva i bilden nedan. Men jag gillar kontrasten som det gav.

Jag försöker lära mig vilka inställningar jag ska använda för att få fram så mycket som möjligt av solljuset på bilderna, det är ju så snyggt med solskenet vintertid. Så här blev det en mörkare bild med en mer framträdande sol.

Det var en mysig promenad, men Tara ville inte alls gå hem utan hon ville gå på vägen i skogen och spåra rådjur. Så jag fick gå med snett midjebälte större delen av vägen hem, hon ville gå till höger på alla inägorna … Tur hon är söt iallafall.

/Angelica ♥

Soldis och färgad ull

Idag var det ingen färgrik soluppgång, men efter att solen varit uppe i ett par timmar så blev det ett snyggt sken ute. Det blev ett ljusrikt dis, jag misstänker att effekten kom sig av att solen värmde marken/luften som var kall (det var -6,5ºC). Det ligger inte heller någon snö kvar på marken nu.

Såhär såg det ut från gården, tittar man till höger mot fjällen så ser man att det var molnigt/disigt där också.

 

Nu har jag också fotat den senast färgade ullen, det blev väldigt glada färger. Meningen var att jag skulle färga det sista (för denna färgomgången) idag, men p.g.a. att förkylningen börjar att ta om igen så skjuter jag fram färgningen några dagar.

 

/Angelica ♥

Himmel alltså!

Igår var det först fin morgonrodnad, ca 8 timmar senare så var det fin solnedgång. Typiskt nog var det norrsken senare på kvällen, vilket jag missade helt. Jag mådde inte bra så jag hade lagt mig tidigt för natten, jag som annars är en riktig nattuggla. Det verkar kunna bli norrsken ikväll också, dock är det mulet nu så risken är att man inte kommer kunna se det. Men det brukar bli fler tillfällen under vintern, så någon norrskensfotografering borde jag fixa.

Det blev flera himmelsbilder med björkar i förgrunden, det blev snygg kontrast.

Samma motiv (lite olika vinklar bara) med inte allt för många minuter emellan, himlen ändrade sig fort.

Jag lyckades fånga lite fjäll också. Himlens färgskiftningar var så himla läckra, vid sådana tillfällen har jag svårt att få nog och vill nästan bara gråta över naturens skönhet.

 

Knäppte en bild idag också, ett tag efter att solen hade gått upp. Det var runt -6ºC i natt och björkarna var frosttäckta. Sjön där borta är Storsjön.

/Angelica ♥

Morgonrodnad

Denna årstid kan det bli så läcker himmel vid solens upp-och nedgång. Det brukar vara snyggt på sommaren också, men man har större behov av de starka, vackra färgerna under årets mörkare månader. I morse var det en läcker stark rosa strimma på himlen, och när jag väl fotade den så hade färgerna smält ut en del. Och bara en stund senare hade himlen försvunnit bakom molnen, det går fort ibland.

Dessa björkar står en bit utanför mitt sovrum (som ligger på andra våningen), jag brukar inte fota åt det hållet men i morse kunde jag inte låta bli, det blev snyggt (och himlen syntes bäst där). Vi har en granngård åt det hållet och jag känner mig alltid dum när jag står med kameran mot en grannes gård också hörs det hur kameran knäpper. Även fast jag själv vet att jag inte fotar deras gård så kan det ändå se ut som att jag gör det. Men jag får försöka komma över den osäkerheten, för solen kommer upp därifrån och jag vill fota mer morgonhimmelsbilder framöver!

Nu blev bara trädens toppar fotade, men på marken ligger det faktiskt snö. Tredje omgången för denna säsong. Det var så dumt den sista gången då det snöade på kvällen/natten och det var plusgrader. Nätterna innan hade det varit minus, så det var så typiskt när snön kom att det blev plus, det är mer risk för att det blir halt på marken då. Så jag hoppas på varmare väder så att denna snön försvinner och att det är minus nästa gång det kommer. Men den är iallafall vackert när den kommer, den lägger sig så fint på träden och buskarna (hade det inte varit kväll så hade jag förevigat med kameran).

 

/Angelica ♥

Garntvätt

Planen var att färga lite mer kamband under helgen, men p.g.a. förkylning så orkade jag helt enkelt inte. Men när det var fint dagsljus i lördags så passade jag på att fota förra helgens kamband och några handspunna garner som blivit tvättade i veckan. Fick ändra kamerans inställningar mellan nästan varje bild, molnen kom och gick framför solen hela tiden … Så det var irriterande, men jag var tacksam för att det ändå var bra ljus.

Det är alltid lika spännande att tvätta egenfärgat garn (d.v.s. jag färgade kambanden innan jag spann dem till garn), just för jag vet aldrig hur mycket överskottsfärg de kommer att släppa. Även fast jag får färgerna att sitta bättre och bättre så kan det bli fel ibland och vissa färger är svåra att få fast på ullen (turkost och rött är värst). Denna gång gick det bra, de blå släppte litegrann också var det ett rosa som också släppte lite färg. Men om jag hade tagit före och efter bilder så tror jag inte ens att färgsläppet hade synts. Däremot så vart det ett garn som släppte en hel del färg, det var spunnet av industrifärgat kamband. Jag har sett det tidigare också att även de industrifärgade kan vara duktiga på att släppa överskottsfärg av röd/stark rosa/turkos.

Garnen på bilden nedan blev spunna i juni, juli och oktober i år, så de är de senast spunna garnen. Det har blivit spunnit väldigt lite i år, hittills har jag spunnit 658 gram, garnen på bilden är ca 190 gram. De tre nedersta hörde till samma kamband, men p.g.a. olika tjocklekar så valde jag att inte tvinna ihop allt till en härva. Det har varit mitt problem i år, det första på spolen har blivit jättetunt och det sista jättetjockt. Vilket resulterar i ett väldigt ojämnt garn. Handspunna garn ska ju vara lite ojämna, men är det stora skillnader i början och i slutet så blir det svårt att sticka någonting utav det.

Kambanden blev jättesnygga efter flätningen, det är nästan så att jag själv dreglar lite. Fyra av dessa kommer att läggas ut i butiken om någon vecka, min plan är att färga mer kamband och även göra en speciellt produkt och lägga ut de samtidigt i butiken. Så att det blir en stor uppdatering istället för flera små.

 

/Angelica ♥

Kvällssol

I kväll var himlen så tjusig att jag var tvungen att ta fram kameran. Vi hade oväder med blåst och snöblandat regn här i natt och det var ganska mörkt på himlen, därför var det så härligt att solen tittade fram en stund idag på eftermiddagen och kvällen. Jag fotade genom ett öppet fönster på övervåningen, tyvärr höll bönderna på och spred ut koskit på inägorna så jag klarade inte av att stå vid fönstret en längre stund (på bara de minuterna jag stod och fotade så hann koskitslukten komma in).

Jag håller fortfarande på och lär känna min D7200, just ikväll testade jag d-lightning inställningen. Önskar jag hade koll på den när jag fotade en bäck i skogen för några veckor sedan, mitt resultat därifrån blev överexponerad himmel och underexponerad mark (en av bilderna från den fotostunden finns i bloggens första inlägg). Nu blir det inte heller fler möjligheter att fota höstbilder, löven har fallit av träden och i fjällen ligger det snö. Vi fick första snön, för denna vinter, bara häromdagen men den smälte bort fort. Men det dröjer nog inte länge innan den kommer och lägger sig. Men då får jag se till att ta fina vinterbilder, alla årstider har sin charm.

 

/Angelica ♥

Färgning på G

Nu är jag på G med ullfärgning igen, började i söndags och ska försöka färga en dag i veckan de kommande veckorna. Har lärt mig att det är lättare att bara färga ~1 kg varje gång, eftersom jag står och färgar så brukar ryggen och benen ömma ganska rejält och desto mer ull desto längre blir jag stående.Och det ryms inte heller så mycket mer på torkställningen. Man kan säga att erfarenheten gjort mig vis. Nu ska jag också bara färga några färger åt gången, även det gör färgningen enklare. Och eftersom detta är en hobby för mig så är det viktigt att det är enkelt och roligt, annars tar man död på skaparglädjen.

Såhär blev kambanden denna gång (de ska torka lite mer innan jag flätar dem), de blev i samma färgtema med lite olika nyansskillnader. Just dessa färger har jag en tendens att återkomma till, denna gång var det med vilje men ibland har jag bestämt mig för att testa andra färgkombos men likt förbenat kan det bli åtminstone ett kamband av dessa färger. Jag funderar ju ibland om det är mitt undermedvetna som väljer färgerna.

Så framöver blir det mer färgglatt (i andra färger än de ovan, jag lovar!). En tråkigt sak denna årstid är ljuset, det är så lite dagsljus att det blir svårt att fota ullen. Där jag fotar får det inte heller vara solsken, utan ljuset ska vara jämnt. Jag har funderingar på att bygga en enklare fotolåda för att lättare kunna fota produkter under vintern, jag får se om det blir av. Annars får jag fortsätta att ta tillfället i akt när det är bra dagsljus (typ rusa ner med ullen och fotoattiraljerna) och vid behov använda den jäkla blixten.

 

/Angelica ♥